Ikväll är jag gräsänkling. Hur mycket jag än älskar min man, tycker jag ändå att det emellanåt är skönt att vara ensam hemma. Det blir så sällan att det ikväll känns alldeles extra underbart.

Jag myser i soffan med coca-cola, way to much lösgodis och min favorithobby för tillfället...jag klipper lappar till ett lapptäcke. 150 lappar ska klippas till. Sedan ska 150 lappar sicksackas, men det är en annan historia.

Nu börjar snart Förnuft och känsla. Underbara Anna-film alla kategorier! Kram!

De senaste dagarna har jag varit frånvarande på min blogg och alla kära vänners bloggar. Jag gillar inte riktigt ordet bloggpaus, och för min del har det varit mer än så. Det har snarare handlat om - rätt och slätt - en paus. 

Hjulen snurrar allt snabbare omkring mig och jag försöker hålla takten. Jag försöker få prioteringarna i rätt ordning och sluta tvivla på vad jag gör, på vem jag är. Till slut måste man stanna upp, pausa. Jag har stannat upp och jag har tryckt på pausknappen.

En kär vän skrev följande så sanna ord till mig:

"Jag har upphört att tvivla. Tvivel suger musten ur livet. När jag upphör att tvivla, och vågar drömma om det som ännu inte finns, når jag oanade höjder."

Så sant! Nu ska jag ta mig ut på en uppfriskande promenad. och våga drömma. Tack alla vänner för att ni finns! =)