Ni vet de där påsarna med extraknappar som alltid följer med när man köper kläder? Just de påsarna hade jag massor av. Jag vågar ju aldrig kasta en påse om i fall att en knapp skulle ramla av (även om jag aldrig varit med om att jag behövt en extra knapp). Tänk om...

Nu fick jag nog av dessa påsar och hällde alla knappar i en glasburk från IKEA. Nu är de för allmän beskådan och OM olyckan skulle vara framme är det bara att leta fram just den knapp man behöver.

Veckans tisdagstema är charmig(t). Då kommer jag osökt att tänka på den bricka jag fick i födelsedagspresent av min brorsdotter. Charmigt värre att placera frukostmackan på!

Igår var på glatt kalas. Två kollegor fyllde jämt och det firades med långbord i trädgården, god mat och mycket tokigheter. Resultatet av detta kalas - blev som så många gånger tidigare - två trötta söndagssjälar. Vad kan man göra för att råda bot på denna dagen-efter-trötthet?

Jo, min bästa medicin mot detta - i och för sig medicinen mot det mesta - är ett IKEA-besök. David tackade dock nej och stannade i hemmets borg. På IKEA fick jag den önskade rekreationen och inhandlade lådor mm till kontoret, men åt även ett stort gäng köttbullar.

Nu återstår montering av dussinet lådor. Söndagen är räddad! =)

Jösses, två inlägg i rad om städning! Jag har nog feber. Var är febertermometern???

Jag gillar verkligen inte att städa, men jag gillar att ha det städat (vem gör inte det). Diska är jag riktigt dålig på och gör det väldigt sällan. Som tur väl är har jag en man som fixar disken (även om han inte heller gillar den). Vi har en smal diskmaskin, önskar bara att allt fick plats i den.

På lunchrasten idag besökte jag Granit. Kunde inte motstå att köpa dessa disktrasor för årets födelsedagspengar. I år fick jag mestadels cash. Dessa la jag i ett kuvert i väskan och så köper jag små inredningsprylar så fort jag hittar något jag gillar. Riktigt bra födelsedagspresent!

Nu ska jag koka soppa på en spik!

Nu blev det grönt två dagar i rad!

Genom tips från en kompis har jag köpt en lurvig städhjälp. Det är som en handske man sätter på handen och så drar man den över ytan som behöver dammas. Perfekt för mig som hatar att damma! Nu behöver jag bara vifta runt lite med handen och sen är det klart. Inga ränder och allt fastnar i vanten.

Trodde aldrig att jag skulle bli glad över att köpa en städpryl... =)

Jippi! Idag har vi äntligen uppkoppling i hemmet igen. Detta firar jag med att vara med på tisdagstemat för första gången på...typ evigheter.

Under tiden vi har varit utan uppkoppling har David och jag haft vår allra första bröllopsdag. Bomullsbröllop! Vårt bröllop gick i grönt och guld. På bilden ser ni utöver våra händer min brudbukett som var mestadels grön men med några stänk av blått (Davids favoritfärg, not my favorite).

David har aldrig varit förtjust i att motionera. Det har helt enkelt inte varit hans grej. Davids grej har varit dataspel och fantasyböcker.

Men något har hänt.

David har hittat sitt sätt att motionera. Han gör bara det som han tycker är kul – squash, pingis, innebandy. Till och med en och annan löprunda. Jag blir förvånad varje gång. Hallå! Det är ju jag som ska vara den sportiga i familjen!

I våras slog David vad med en kompis att de skulle springa Midnattsloppet – 10 km längs Södermalms gator sent på kvällen. David tog sig i mål på dryga timmen, mycket stolt över sin insats. Jag också!

Jag och en kompis blev så tagna av stämningen längs med banan att vi i ett svagt ögonblick bestämde oss för att springa nästa år. Nu finns ingen återvändo – nu när ni vet…

Idag är det 10:e dagen utan internet. Say no more… Jag har i alla fall vänliga vänner som låter mig låna deras dator för att publicera detta inlägg. Jag är ju ”lite” bloggberoende…

Första veckan på nya jobbet är nu avklarad. Känns över förväntan.  Hittills har det varit en nyttig övning i att inte kunna allt. Jag gillar att kunna saker och ha kontroll. Just nu har jag ingen kontroll alls. Nyttigt.

Idag har David och jag sprungit runt stan för att hitta en grön lampskärm som inte kostar 500 kr. Omöjligt! Jakten fortsätter.  

Idag har vår säng fått ett kjolpaket (Jo, jag kommer från en motorfamilj. Vad heter det egentligen?). Våra madrasser är blå, vilket absolut inte är min favoritfärg. Länge har jag tänkt skaffa kjolpaket som döljer madrassen, men det har inte blivit av. Nu blev detta ett av innehållet i paketen på min födelsedag. Perfekt. På vår säng ligger alltid Ankan Kalle. Kalle sydde jag själv när jag var liten. Han är en mycket berest anka som varit på både språkresa i Kalifornien men även Au Pair-vistelse i New York och utlandsstudier i Amsterdam. Vid de tillfällen livet känns tufft är han en stor tröst när jag ska sova.  

Over and out.