Ikväll har jag varit på sommarfest med nya jobbet. Som jag berättat tidigare har jag fått jobb på ett annat bankkontor. Jag ska börja jobba där direkt efter semestern. Ikväll har jag följt med detta otroligt glada gäng på femkamp på Gröna Lund samt middag på Texas Long horn. (Mitt lag vann tyvärr inte femkampen trots mina finfina insatser i puttning...)

Jag är övertygad om att jag kommer att trivas utmärkt med mina nya kollegor. Det är ett mycket glatt och spontant gäng! Jag ser verkligen fram emot att lära känna dem bättre, samt att lära mig allt nytt som kommer i och med den nya tjänsten.

Så länge jag kan minnas har jag varit GRÖN. Alla som känner mig väl vet att jag är grön. Mitt bröllop var grönt, inredningsdetaljer har ofta varit gröna, mycket av mina kläder är gröna osv.

Helt plötsligt insåg jag igår – på grund av en kompis kommentar – att jag inte längre är grön. Jag är ROSTORANGE!  Sakta har denna färg smugit in i mitt liv och numera har den tagit över. Hur gick det till?

Kuddarna i min soffa är rostorange. Min jacka och halsduk är rostorange. Företaget jag jobbar i är rostorgange. Och den avgörande prylen som spontanshoppades (väldigt olikt mig) i fredags är en svart och … rostorange mobil!

”Typisk Anna-färg”, sa Helena om min mobil när jag stolt visade upp den igår. ”Vadå”, tänkte jag, ”den är ju inte grön”. Sedan gick det upp för mig. Jag har bytt färg och jag kan inte sluta att fundera på om det kan finnas en djupare betydelse i detta?!

Vilken färg är din?

Ny månad betyder ny sida på denna blogg. Känns lika tomt varje gång. Ny månad betyder även JUNI. Nu är det sommar! (Det kändes dock inte som det idag då jag gick till jobbet med tjocka svarta strumpbyxor... Får man ha sådana på sig i juni?!)

Jag gillar försommaren. Då har man allt det härliga framför sig: värmen, semestern, mysiga sommarkvällar, bad i havet, jordgubbar, blommor, midsommar osv i all sommarens härlighet. Fick idag en underbar dikt skickad till mig av en arbetskollega. Tänkte dela med mig om denna:

Sicken underbar dag det har varit idag! Det har varit soligt och varmt. Vi har mått som prinsar (varför säger man inte prinsessor?).

David är utmanad i golf av ett gäng vänner. Nästa helg åker han till Öland för att spela om heder och ölnotan. Eftersom David hoppade över förra golfsäsongen (tror det var ett dyrt bröllop som kom i vägen…) så känner han sig aningen ringrostig. För att smörja maskineriet drog vi idag till Björkhagens golfklubb. Korrekt golfklädda som vi var slog David ett par-tre spannar bollar, medan jag försökte mig på en handfull. Sedan somnade jag på en klippa, medan David övade närspel. (Det där med golf har jag försökt mig på en gång, men gav upp efter kursen. Jag blir för arg på de där vita bollarna för att det ska kunna kallas avkoppling.)

Jag slutar aldrig förvånas över hur väl David känner mig. Ibland till och med bättre än mig själv.

För några timmar sedan satt jag vid datorn och stönade över att Marimekko-butiken har stängt på söndagar. Jag skulle ju dit i helgen. Då frågar David hur dags de stänger idag (lördag). Snart, svarar jag. David kommer fram till att vi hinner dit innan de stänger (detta säger han trots att vi redan varit i city idag och mest gått i mina butiker). Hans kommentar lyder: du måste ju ha tyg så att du får något att pyssla med. Du har ju abstinens, varför skulle du annars sitta vid datorn? Jag hade själv inte riktigt fattat detta… Men det hade Druttenmannen!  

Nu, en stund senare, sitter jag här med ett underbart tyg från Marimekko. Snart åker symaskinen fram. ”Anna jätteglad” är mitt namn! Bildbevis dyker snart upp, men här kommer i alla fall en förhandstitt på det vackra tyget (vars botten är vit, inte blå).

Nu var det offentliggjort! Jag har fått ett nytt jobb!!!

Jag har fortfarande samma arbetsgivare, samma yrkestitel fast mot företagskunder istället och på ett annat kontor. Det var ett svårt beslut att ta eftersom det känns tufft att lämna nuvarande kontor och kollegor. Jag har ju trivts jättebra här!

Men... Jag känner mig inte längre utmanad i min yrkesroll. Jag kan privatsidan. Företagsaffären inom banken är däremot en outforskad karta för mig. Spännande och farligt nervöst! Jag kommer att börja någon gång efter semestern.

På mitt jobb RENOVERAR vi. Ja, det är renovering med stora bokstäver. Allt åker ut och in kommer nytt. Mitt i detta ska vi jobba som vanligt - men det är en annan historia.

Jag vill i alla fall passa på att visa ett foto på den väggfärg som funnits i kundlokalen sedan 1995. Visst är den vacker? (Jag hoppas verkligen att ni förstår min ironi...) Lollo Carter gav i Äntligen Hemma denna typ av vägg ett passande namn, nämligen KASKADSPYA. T.o.m kunder har kommit in och kallat våra väggar vid detta namn.

Det mest spännande är att vi en gång i tiden tyckte att detta var jättesnygga väggar. Den som var riktigt hipp svampade och borstade sina väggar hemma i sköna färgar som terrakotta och korallblått. Idag förstår vi inte hur vi tänkte.

Väggarna har idagarna blivit ommålade. De är nu vita! En frid för ögat. Frågan är om vi om tio år tycker att vi var tråkiga och färglösa när vi målade om till vitt?!

Nu ska jag sova och förhoppningsvis inte drömma om mattläggning och maskiner som ska flyttas imorgon.

Nu är det dags att visa innehållet i lådan! I fredags kom äntligen min efterlängtade lampa. Mycket stolt Anna hämtade gigantisk låda i lampbutiken. Tur väl var David med som fick släpa hem en lätt, men otymplig box.

Länge funderade jag på om jag skulle välja vit eller off-white på skärmen. Stolarna som står precis jämte är vita, men väggarna är ju sandfärgade. Det blev till slut off-white och det är jag jättenöjd med!

Enda kruxet just nu är att det är för ljust om kvällarna! Jag måste vara uppe väldigt sent för att kunna tända min lampa och njuta av möjligheten att läsa i soffan. Sent i fredags kväll läste/tittade jag i IKEA-katalogen i skenet av Bestlite. David stönade högt när han insåg att jag om kvällarna kommer kunna läsa kataloger och inredningstidningar…

Får man vara så här snuskigt nöjd över en lampa?