I mitt huvud pågår ett slagsmål. En viljornas kamp.

I ena ringhalvan står Förnuftet. Hon resonerar sakligt och tar hjälp av statistik. I den andra ringhalvan står Fåfäng som är ytlig och resonerar känslomässigt.

Som ni förstår av bilden så handlar kampen om cykelhjälmens vara eller icke vara. Innan jag köpte cykel var det självklart för mig att jag skulle ha hjälm. Efter att jag köpt cykel är det inte lika självklart. Jag ser ju ut som ett egghead med hjälmen på!!! Den stora frågan är om det är viktigare att vara snygg än att skydda skallen? Om jag frågar Förnuftet så är svaret självklart. Men är jag ärlig så skriker nog Fåfängan lite högre och hjälmen stannar mest hemma på hatthyllan. Har ni hjälm?

Ps. Visst är det en fin retroduk som jag hittat på loppis!

Hittills har vi inte visat vår hall särskilt mycket intresse. Men den senaste tiden har hallen pockat på vår uppmärksamhet. Den har klart och tydligt talat om för oss att den är i behov av uppmärksamhet.

På ritbordet finns numera en skiss på en hallmöbel som ska sluka två kanske t o m tre triljoners skor. Det ska gå att sitta på den när man knyter skorna. Hallen ska även utrustas med förvaring för pappersåtervinning och några krokar för mina väskor. På Urbis hittade jag dessa underbara krokar. Tyvärr är de galet dyra och i keramik. Det lutar snarare mot att vi köper dessa - till en tredjedel av priset och betydligt tåligare. 

Denna fina bukett fick David av sina kollegor i går då han fyllde år. Buketten, trots sina falska blåklint, andas midsommarkänslor. Om några timmar drar vi till vänner för att fira denna dag. På teve pratar de om att plocka sju sorters blommor. Jag är glad att jag är gift, för var hittar man sju sorters blommor och sju gärdesgårdar att klättra över i Stockholm stad?   

Igår hämtade jag min nya cykel. Den är jättefin. Den är Espressofärgad och har en grymt skön sadel. Idag premiärcyklade jag och David till en restaurang i Hammarby Sjöstad för att äta gott och fira Davids födelsedag.

Eftersom jag inte cyklat på närmare fyra år pirrade det gott i magen när vi cyklade nerför Hammarbybacken. Eftersom jag normalt är vårdslös i trafiken - jag är ju uppfostrad av en rallypappa som inte säger kör försiktigt utan kör smart - ersattes den första försiktigheten i Stockholmstrafiken snabbt mot en njutning av snabba kurvor och spek i lösgrus. Nästa cykeltur har jag hjälm på mig...

Ps. I cykelkorgen har jag min fina väska från Etsy. I love it!

Idag fyller älsklingsmannen 30 år. Hurra hurra!

Tillsammans med en massa paket fick han i morse skönsång, yoghurt med jordgubbar och favoritgodiset Maltesers. Solen skiner och David är glad (även om svärfar kallade honom farbror i sitt grattis-sms...).

Nu ska jag åka till jobbet. Nu är det endast (!) fem veckor och en dag kvar till semestern... 

I tre månader har jag gått, gått och gått. Varje steg har mätts i den stegtävling som min arbetsgivare anordnat. Målet har varit att gå till Amsterdam. Detta klarade jag på halva tiden. Därefter fortsatte jag att gå. Jag passerade Bryssel och Paris, därefter Orléans. Strax innan Limoges gick tiden ut. Totalt har jag gått 1624 km.

Nu ligger stegräknaren i skrivbordslådan. Ganska skönt. Lärdommen av dessa månader har varit att vardagsmotion är guld värd. Det ger resultat att ta trapporna i stället för hissen, att hoppa av en station tidigare, att vara den som sticker till butiken och köper mjölken precis innan stängning, att springa en kilometer extra på löprundan. Varje steg räknas.

Jag har inga bilder på södra Frankrike att visa. Tyvärr gick jag inte dit på riktigt... Men jag har bilder från Paris som jag besökte i höstas. Det får duga =)

Nu säger jag HEJA SVERIGE!

Det är tisdag och temat är ögon. I bloggvärlden är Cacaoögon inte särskilt sällsynta. Någon poster har jag inte, men i skafferiet finns den äkta varan. På torsdag fyller David 30 år. Detta ska givetvis firas på både längden och tvären. På jobbet och här hemma ska det bjudas på kaka. Kanske blir det en variant med Cacao, men det lutar mer mot en hallonpaj.

Ikväll har jag slagit in MASSOR med presenter. Någon har tassat förbi dörren och försökt få sig en glimt. Denna någon är en barnslig snart 30-åring. Nyfiken i en strut är vad han är :) 

Vad tänkte jag när jag planerade mina semesterveckor? Hur kunde jag välja så sen semester? Det är evigheter till vecka 31! När jag berättar att jag har semester först vecka 31 för folk så verkar de tycka synd om mig... Min plan är att använda samma tycka-synd-om-tonfall när samma folks semester är slut och jag har min kvar...  

Den fina Fia med knuff-brädan kommer från Urban Living. Butiken är för mig en ny favorit på nätet. Farlig att besöka...