David har aldrig varit förtjust i att motionera. Det har helt enkelt inte varit hans grej. Davids grej har varit dataspel och fantasyböcker.

Men något har hänt.

David har hittat sitt sätt att motionera. Han gör bara det som han tycker är kul – squash, pingis, innebandy. Till och med en och annan löprunda. Jag blir förvånad varje gång. Hallå! Det är ju jag som ska vara den sportiga i familjen!

I våras slog David vad med en kompis att de skulle springa Midnattsloppet – 10 km längs Södermalms gator sent på kvällen. David tog sig i mål på dryga timmen, mycket stolt över sin insats. Jag också!

Jag och en kompis blev så tagna av stämningen längs med banan att vi i ett svagt ögonblick bestämde oss för att springa nästa år. Nu finns ingen återvändo – nu när ni vet…

Idag är det 10:e dagen utan internet. Say no more… Jag har i alla fall vänliga vänner som låter mig låna deras dator för att publicera detta inlägg. Jag är ju ”lite” bloggberoende…

Första veckan på nya jobbet är nu avklarad. Känns över förväntan.  Hittills har det varit en nyttig övning i att inte kunna allt. Jag gillar att kunna saker och ha kontroll. Just nu har jag ingen kontroll alls. Nyttigt.

Idag har David och jag sprungit runt stan för att hitta en grön lampskärm som inte kostar 500 kr. Omöjligt! Jakten fortsätter.  

Idag har vår säng fått ett kjolpaket (Jo, jag kommer från en motorfamilj. Vad heter det egentligen?). Våra madrasser är blå, vilket absolut inte är min favoritfärg. Länge har jag tänkt skaffa kjolpaket som döljer madrassen, men det har inte blivit av. Nu blev detta ett av innehållet i paketen på min födelsedag. Perfekt. På vår säng ligger alltid Ankan Kalle. Kalle sydde jag själv när jag var liten. Han är en mycket berest anka som varit på både språkresa i Kalifornien men även Au Pair-vistelse i New York och utlandsstudier i Amsterdam. Vid de tillfällen livet känns tufft är han en stor tröst när jag ska sova.  

Over and out.

Sakta men säkert faller alla saker på plats på det nyrenoverade kontoret. En resa till IKEA saknas + lite annat småfix återstår innan jag känner mig redo för att visa upp resultatet. Dock kan jag bjuda på en liten smygtitt.

 Denna grymt coola vas kommer från Village. Jag gillar prylar som inte ser ut som normen. Det är nog ganska typiskt mig (min mamma brukar alltid säga att jag alltid väljer det alternativ de andra inte väljer).  

I övrigt började jag på nytt jobb i måndags. Snurrig i pannkakan är jag av allt nytt. Det är mycket nytt att lära, men det är samtidigt mycket inspirerande!

Internet gick ner i torsdags. Igår - måndag - gav de oss beskedet att det kan ta ytterligare fem arbetsdagar innan någon tekniker kan titta på vårt fall.

Jag vill ha ersättning för sveda och värk! Åtta dagar utan internet!!! Gahhhh....

Nu har vi varit utan internet i fem dagar! Bredbandsbolaget skärp er! Nu surfar jag från annan dator…

Att vi varit utan internet har i och för sig - enligt David - underlättat de senaste dagarnas hårda arbete då jag inte haft möjlighet att släppa målarpenseln en gång i timmen för att blogga…

Vi har äntligen fixat kontoret. För er som inte minns finns här bilder som kan förklara det enorma behov som fanns av att fixa detta rum. Vi har målat alla väggar samt fixat ett hyllsystem som täcker hela väggen (40 plank har målats på minimal arbetsyta. Tålamod!).

Bilder kommer när smådetaljerna är på plats. Snart hoppas jag!

Efter 2 1/2 vecka i Småland är vi nu tillbaka i Stockholm. Ganska så skönt faktiskt. Enda orosmolnet på himeln just nu är att semestern snart är slut. Gahhh, hur kunde tiden gå så snabbt!? Jag har några dagar kvar och dessa ska jag verkligen njuta av.

På dörrmattan låg mycket post. Några glada semestervykort (måste bli bättre på att skicka RIKTIG post - man blir så glad när man får den), lite tråkig post (räkningar) och så mitt nya VISA-kort.

Numera kan man få vilken bild man vill (typ...) på sitt VISA-kort för 100 kr. Jag laddade upp en bild på David som jag tog när vi var på bröllopsresa i Venezuela. Det var en störtskön semester som jag gärna blir påmind om varje gång jag halar upp mitt kort (vilket är alldeles för ofta...).

Nu ska jag ta hand om allt det där vi släpade upp från Småland (möbler, böcker och tusen andra pryttlar). Vi ses!

Nu är jag tillbaka! Tiden mellan blogginläggen har under semestern blivit ofrivilligt långa. Jag har märkt under denna ledighet att jag är bloggberoende (tröstar mig med att jag inte är ensam där ute…). Under semestern här i Småland har vi sett och varit med om så mycket att det skulle räcka till tusen inlägg. Men i stugan vi sitter i finns det inte täckning för våra mobiler, än mindre för Internet. Att blogga blir då lite knepigt. Men alla med ett beroende hittar en lösning – likaså jag. Pappa har en schysst uppkoppling så dit åker jag för att i all hast kasta upp det jag knåpat ihop på min laptop i skogen.

Nu till vad detta inlägg egentligen skulle handla om. Vår resa till Köpenhamn! Under veckan fyllde jag år. Hur gammal jag än blir, är jag barnsligt förtjust i att fylla år. All uppmärksamhet på mig och jag får veto i en hel dag! Detta år bestämde vi oss för att fira min födelsedag i Köpenhamn.

Vi bodde på ett underbart vackert hotell centralt placerat. Tipset om hotellet fick jag från Kitchenblooms blogg. Hotellet heter Hotel 27. Vi befann oss dock inte särskilt mycket på hotellet utan vi njöt av varandras sällskap på Köpenhamns gator bland tusentals andra svenskar och danskar.

Vädret denna sommar har varit under all kritik (något som märkt detta?), men vi hade så fint väder! Självcentrerad som jag är tror jag att solen dök upp endast för min skull. Detta fina väder var ypperligt för den båttur vi tog med utgång från Nyhaven. Under 45 minuter tuffade vi runt i en stad – som i mina ögon liknar Amsterdam mer och mer.

Självklart ägnade vi oss åt en mängd shopping. Lite inredning blev inhandlad, men mest kläder. Jobbkläder (Tråkiga bankkläder, men lyckades smita ner en galen skjorta från Zara bland allt enfärgat.).

Och lika självklart som att vi shoppade en massa är att vi åt en massa. Vi slutade aldrig att förundras över mängden caféer och restauranger som finns i denna stad. Stockholm är inte ens i närheten av detta utbud.

När man har ätit mycket mat behöver man promenera! Och jösses vad vi gick. Ganska snabbt tröttnade vi på Ströget och avancerade till gatorna runt omkring. Det var här vi hittade de riktiga pärlorna – små unika affärer, mysiga torg, märkliga byggnader och sköna caféer.

Detta blev en av de bättre födelsedagarna. Jag och David kunde mysa obegränsat i en otroligt skön stad i ett väder vi inte trodde att vi skulle få se denna sommar.  

Ps. Vi förlovade oss på kajkanten i Nyhaven för nästan exakt 5 år. Självklart besökte vi brottsplatsen =) Vi var då fattiga studenter som samlat länge för att köpa ringarna. Något café hade vi inte råd att besöka så vi åt medhavd kappsäck på kajkanten och skålade i biligt mousserande vin.